Riksbanken sänker och höjer... aldrig mer?

Riksbanken sänkte räntan till 0 procent (Riksbanken) med anledning av den låga inflationen  mätt av årliga förändringar i konsumentprisindex). Vi ser nya takter från Riksbanken efter det att Ingves gjorde klart att det är inte Riksbankens ansvar att hantera hushållens skuldsättning (SvD), utan Regeringens. Hur resulterar räntesänkningen i högre inflation?

Lägre reporäntor kommer inte direkt att ge bankerna möjlighet att ge bort pengar till löntagare. Det är nämligen vad som krävs. Högre inkomst för löntagare krävs för att inflationstakten ska öka då de ska få högre köpkraft för att ha råd med prisökningarna på de varor som ingår i KPI (och då har vi inte blandat in några inflationsförväntningar i analysen, som är givna). Banker lånar ut pengar, och den tillfälliga inkomsthöjning som kommer av ett lån ska förr eller senare betalas tillbaka. Det är regeringar som ger bort pengar, men regeringen har inga inflationära stimulansprogram i pipelinen. Jag noterar med intresse att LO lutar åt att man ska göra sig kvitt överskottsmålet för att möjliggöra lånefinansierade stimulanser, vilket är förståeligt (DI). Att arbeta av skulder är öken! Det hör även till de mer okonventionella förslagen som jag diskuterar i boken. Detta skulle med all säkerhet öka inflationen om bara Riksbanken var med på noterna, men detta blir svårt att åstadkomma med det parlamentariska dödläge som råder. Så högre inflation via högre inkomster blir inte av i det närmaste taget.

Räntesänkningarna ämnar nog justera växelkursen (eller det externa värdet på kronan) så att importen blir dyrare och exporten billigare, men då svenska företag alltmer sysslar med tjänsteexport (inklusive merchanting), och mindre industriell export, ser vi avtagande effekter i den här transmissionkanalen. Den lägre reporäntan sammanfaller med ECB:s stresstest som hade kunnat göra svenska statspapper till än mer safe haven, men där motar Riksbanken Olle i grind. ECB testade märkligt nog inte bankerna i ett deflationsscenario (Telegraph). Trovärdigt? Inte särskilt.


Vad sker härnäst? Högre inflation blir det inte av den här lägre räntan pga skuldsättningen. Om vi antar att Sveriges skulder är ca 5 ggr BNP (Cornucopia har inkluderat bankernas utöver den reala sektorns skulder, men det gör inte jag för att undvika dubbelräkning) ser vi att en back-of-the-envelope räntehöjning på 1% eliminerar utan vidare 5% av BNP (förmodligen ett värsta scenario). Märk väl att detta håller inte symmetriskt. Det vill säga, när man sänker räntan kommer inte BNP per automatik att öka, för att det är inte uppenbart hur extra krediter bäst kommer till använding i en tjänsteekonomi där produktion alltmer sker i utlandet (och sedan när behöver konsulter lånefinansiera sina tjänster?). Läser man mellan raderna kan man tänka sig att det blir mer utrymme för spekulativ finans och högre tillgångspriser (inklusive fastighetspriser), men det lär inte bli fler arbeten, mer inkomster, och högre inflation.

Att ge sig in på negativa reporäntor, som Lars EO Svensson argumenterar för, kan man göra om man känner för att experimentera med ett lands finanser (DI). Negativa reporäntor innebär att bankerna får betalt för att repofinansiera tillgångar, och lär vara väldigt bra för tillgångspriser, men det fungerar endast så länge som stora aktörer tycker att det är trovärdigt. Då är stödköp av värdepapper och valutagolv, som Svensson också förespråkar, mer intressanta att reflektera över. De är intressanta för att de utgör diskretionära ingrepp i det normpräglade ramverk som har dikterat penning -och finanspolitiken under de senaste 20 åren. Pacta sunt servanda? Nej tack, det är så bra så. Ganska oortodoxa grejer alltså! Blir detta praxis kommer det att göra susen för riskpremien som skjuter i höjden. Kronan kommer i så fall att depreciera* och bidra till höjda mat- och energipriser. Precis vad svensk BNP behöver!

* Devalvera, som jag skrev i den ursprungligt i all hast, är det naturligtvis inte tal om när vi analyserar en flytande växelkurs som den svenska.

PS. Jesper Hansson från Konjunkturinstitutet gjorde mig äran att läsa min bok samt komma med förslag på hur den kan bli bättre. Jag kommer att göra en liten uppdatering här vi tillfälle. DS.